Votes: 582

En sexnovell av Momo_JJ

Momo - Främmande fågel

Skapad 2018-01-23 | Mina hemligheter | Längd: Normal (15K)

Läst: 1072 ggr | Betyg: 3.05 (582 röster) | Kommentarer: 0

Visa alla sexnoveller (2) från Momo_JJ


Tonåringar Åldersskillnad Straight Bdsm Självupplevt

Det här hände mig för några år sen, jag skulle då fylla 20. Men det är alltså inte förrän nu jag vågat skriva ner det, inte för upplevelsen var traumatisk (den har inte gett mig några men vad jag vet), men den var omtumlande och det hände en tid efteråt att jag skämdes och kände mig smutsig, men det var innan alla känslor och tankar kring det som hänt landat.



När jag gick sista terminen på gymnasiet bestämde jag mig för att åka till Japan för att lära mig språket ordentligt och ta del av kulturen. Att jag valde Japan är ingen slump, min mamma är japanska, men hon lärde aldrig sina barn språket och vi åkte aldrig och hälsade på släkten där. Mamma ville vara svensk så enträget att hon försökte utplåna sitt japanska arv, men hon behövde bara titta sig i spegeln för att bli påmind. Men så efter skolan ville jag åka och mamma hjälpte mig faktiskt med att få kontakt med en värdfamilj via en sajt. Jag pratade flera gånger med fru Takahashi som jobbade på ett it-företag med falanger över hela världen därför pratade hon engelska mycket bra. Värre var det med hennes man som jag bara pratade med en gång. Mest satt vi tysta i telefonen om inte jag gjorde ett försök att kommunicera med de få ord jag snappat upp från mamma eller han sa någon stapplande mening på engelska. Mannen kallade mig hela tiden för Momo och skrattade. Momo är mitt mellannamn och ingen brukar kalla mig för det.

Värdfamiljen hade en son och en dotter. Dottern, Aiko, var ett par år yngre än jag och bodde fortfarande hemma hos sina föräldrar. Jag skickade bilder till min värdfamilj. Bilder när jag vattnade i trädgården, på familjemiddagar och från en skidsemester jag gjorde med kompisar vintern 2009. Jag fick bilder tillbaka: En på sonen i full skidmundering och med en rykande vulkan i bakgrunden. En på Aiko när hon satt i skolan med sina flickkompisar. Och en på fru Takahashi mellan sina barn, som båda var längre än hon. Så det var alltså bara herr Takahashi jag inte fått se innan jag satt mig på mitt 17-timmars flyg med mellanlandning i Prag - mot Tokyo!

Jag hade knappt sovit på planet, nervös och upprymd och första gången jag reste så här långt ensam. Resan hade gått smidigt så när jag äntligen kom ut i ankomsthallen dragande på min jätteväska och gula ryggsäck på ryggen tillät jag mig själv att slappna av lite. Någonstans skulle familjen Takahashi stå med en skylt. Jag spanade efter fru Takahashis lilla runda gestalt med det kolsvarta håret. Hon fanns inte där och fjärilarna började nervös fladdra i magen. Ingen skylt med mitt namn!

Men så såg jag. Skylten som det stod Momo på med tjocka svarta bokstäver. Och mannen som höll i den! En lång och kraftig japan med skalligt huvud. Han hade redan fått syn på mig och sken upp i ett brett leende som tycktes ta över hela det runda ansiktet, de små svarta ögonen försvann nästan. Min första tanke var att han såg ut som en samuraj, så ovanligt stor för att vara japan. Själv har jag alltid ansetts som liten. 155 cm, späd och med en omöjlig hy som bara blir grisrosa om jag inte använder solskydd 50, därför är jag den på stranden som sitter med stora sjalar och solhatt.

Ja, det visade sig att det här var herr Takahashi. Vi bugade framför varandra. Efteråt sköt jag nervöst upp glasögonen på näsan och började försöka få svar på vart hans fru var. Han bara fortsatte le, tog min resväska och jag hade inget val än att följa med honom. Nåja, vi skulle kunna prata när vi kom hem till min värdfamilj.

Det var inte kul när jag förstod att han inte hade någon bil och vi skulle inte heller ta någon taxi. Mamma hade varnat mig för kollektivtrafikens vansinne. Jag skulle absolut bli tvungen att ge mig ut i tåg-svängen under min 3 månaders vistelse i Japan men det gällde att se upp. Stockholm kändes som en ankdamm då jag knuffades ner i Tokyos underjord. Jag fick panik och kastade mig fram över min jätteväska som herr Takahashi drog. Han stannade upp och gestikulerade att jag skulle sätta mig gränsle över väskan, så drog han utan besvär mig och väskans tyngd fram på perrongen. Det var en stor fördel att han tornade upp sig över de flesta.

Tåget vi skulle med kom ganska direkt. Sittplatserna tog slut på ett ögonblick, faktiskt så såg det ut som om det var omöjligt att sitta om man inte ville riskera att bli ihjälklämd. Jag fortsatte sitta gränsle över väskan med herr Takahashis muskulösa lår alldeles intill kinden. Vi åkte länge, vissa sträckor lättade trängseln i vagnen för att vid nästa station fyllas på till bristningsgränsen igen. Jag blundade ofta, tacksam för att jag fick sitta på väskan.

Det var under en trång sträcka som jag kände handen, först tänkte jag bara att någon råkat ta på mig på ett olämpligt ställe på grund av trängseln. Men så kände jag en andra hand. Jag satt med särade ben över väskan och på mig hade jag en svart kjol och strumpbyxor. Ett finger gled ner och pressade lätt mot mitt anus. Jag rörde besvärat på mig. En armbåge snuddade vid mitt ena bröst. Jag har aldrig använt bh förutom när jag tränar, för jag hade då inga stora bröst. Men jag tror det var första gången, där i tågvagnen som jag önskat jag haft bh på mig, för händerna, kropparna, fingrarna fick mig att känna mig utsatt. Jag minns att jag lyfte blicken och mötte en ung man. Han stod konstigt vinklad med en mobiltelefon mot örat, men så vred han sig bort och ett finger, som skrapat mot strumpbyxorna, som om det ville göra en ingång, försvann. Jag reste mig upp och försökte förklara mitt dilemma för herr Takahashi. Men vi förstod inte varandra. Vi bytte tåg en gång. Jag tittade på min armbandsklocka och uppskattade att restiden varade över en och en halv timme.

Nu var jag så slut att jag var gråtfärdig. Herr Takahashi såg förfärad ut över mina ofällda tårar. Han bar mig nästan upp till svalgången där han låste upp dörren med en kod och vi steg in i lägenheten. Det var den minsta hallen jag någonsin kommit in i och dessutom såg det ut som om köket låg direkt innanför dörren. Jag fick av mig skorna och klev in, ropade inspirerat: ”Konnichiwa!”

Tysthet. Vart var den lilla stenträdgården jag sett på kortet av fru Takahashi och hennes barn? I en bokhylla såg jag en bild på Aiko. Det var en liten lägenhet, kanske sådär 25 kvadrat. Jag sökte desperat efter en toalettdörr. Det jag fann, när jag drog upp en dörr, var ett litet rum med en bäddad madrass och ett litet fönster. Ingen annan levande människa än jag och herr Takahashi var där.

Han släpade in min jätteväska i det större rummet som var möblerat med en soffa och en storbildsteve. Det var det enda som fanns, hallen/kök, fönstergarderoben och det lite större rummet. Jag tog upp min guide och började söka efter rätt ord, men till slut utbrast jag bara: ”Toilet!”

Det fanns inget lås på badrumsdörren. Jag hade fortfarande på mig ryggsäcken där mobilen låg i innerfacket. Jag ringde hem men ingen svarade. Herr Takahashi kom in och räckte mig ett dubbelsidigt papper. En utskrift på japanska och jag kände igen min namnteckning. Kom till och med ihåg att jag skrivit under dokumentet strax innan jag åkt. Det hade varit så mycket papper fram och tillbaka inför den här resan att jag skrivit under utan att vänta på översättning.

”Jag förstår inte”, säger jag på engelska.

Nu utbryter en lång diskussion med vad jag kan svära på är full utav missförstånd, men vad vi kom fram till var det här: De ligger i skilsmässa. Jag bor i fönstergarderoben. Jag ska kalla honom Otōsan. Otōsan ”pappa” på japanska. (Just då reagerade jag faktiskt inte över det för språkreglerna hur man tilltalar någon på japanska är rätt så invecklade). Jag trodde helt enkelt att jag missförstått någon bisats, och att han egentligen inte ville att jag skulle kalla honom ”pappa”. För det skulle ju bara varit superkonstigt!

Han ger mig pappret med tecknen och jag går och lägger mig på madrassen i garderoben. Jag är så trött att jag somnar med glasögonen på.

*

En stor skepnad står i ingången till min lilla skrubb. Jag hör hur han andas, känner doften av honom. Han står där och väntar. Jag var aldrig rädd, utan jag tänkte på hur han tagit hand om mig när jag kommit till detta främmande land. Han hade fört mig till en trygg plats. Han kallar mig Momo. För tillfället är han min enda kontakt.

Han kommer in i rummet. Det finns något hos honom som får mig att öppna täcket och låta honom krypa ner. Mycket är det det vänliga leendet.

Jag var ingen oskuld, inte ens på den tiden. Men jag var ingen sexgalning heller. Det är nog mest förtroligheten med sex som tilltalat mig mest, inte själva knullandet. En känsla av hämningslöshet, att vara naken kroppsligt och psykiskt. Jag vet inte om jag kände så just då när Otōsan kröp ner hos mig, men det är så jag känner och tänker nu. Jag minns att jag tänkte: Vi kan börja så här, skeda, men om hans händer blir för närgångna, då lämnar jag madrassen.

Den första natten hände inget.

På morgonen stiger han upp först och jag klär hastigt på mig när han ropar: Momo!
Frukosten är serverad, det kommer ta några veckor innan jag vänjer mig vid maten.

Jag har dagen före kläder på mig, utan strumpbyxor. Efter frukost går jag in för att packa upp min jätteväska. Det som händer är att jag hör en … ganska talande film sättas på i det större rummet. Vi har sovit tillsammans och visst har det funnits något … sexuellt emellan oss. Jag menar, annars låter man väl inte någon ur sin värdfamilj sova i samma säng?

(Jag erkänner att jag kände mig lite ”luddig” efter frukosten, men det behövde inte bero på frukostjuicen, utan också på att jag haft ett ganska stressat dygn.)

Jag kikar ut från min ”skrubb” och ser han sitta i soffan. Han får genast syn på mig. Det tar honom en sekund att förstå att jag inte är chockerad. Jag vet inte vad jag väntat mig. Behandlingen är inte främmande, men jag har aldrig varit med om någon som tagit kommandot som han gör. Vi känner ju inte varandra! När jag kallar honom Otōsan, försvinner han och blir till en varelse som härskar över mig.

Jag har experimenterat med härskare och underlydnad, så jag vet redan vid 20 att jag föredrar att bli dominerad och bunden. Jag kommer inte tråka ut er med hur jag egentligen tänkte när allt det här hände. Det här ska ju vara en underhållande sexhistoria också *smile*

Otōsan brottar ner mig på madrassen. Jag ligger stilla. Av någon anledning känner jag att jag har kontroll (i efterhand vet jag att jag inte hade det om herr Takahashi varit någon annan). Men nu är han Otōsan! Samurajen har särat på mina knän och reser sig upp för att visa utrustningen. Han är välhängd, pungpåsen är den största jag sett. Kuken ställer sig och visar ett svullet ollon. Det är faktiskt fascinerande att se könet växa, har aldrig fått det placerat såhär förut.

Kuken tycks aldrig sluta växa där han stolt visar upp sig för mig. Jag gapar och undrar hur det kommer kännas att få den där i sig! Otōsans kropp är lätt solbrun, överkroppen bred, magen står ut lite men är inte slapp. Han är ganska hårig. Svart hår krullar sig från axlarna och ner över hela bringan, magen och förenar sig med pubeshårens grova strån. Inte är han speciellt tilltalande vid första anblicken, med sin kala skalle som glänser av svett likt det runda ansiktet.

Han griper tag om mina ben och rycker mig mot sig så våra kön möts, varma och fuktiga. Otōsan svettas ganska kraftigt och jag kommer att upptäcka att han helt enkelt har lätt för att svettas, men jag upplever aldrig att han luktar illa.

”Otōsan?” säger jag osäkert för jag är ju inte säker på om jag uppfattat rätt, att han verkligen menat att jag ska kalla honom pappa.

Han tar tag i mina små bröst och kramar dem hårt, andas tungt genom näsan och stöter till med ollonet mot min fittgång. ”Otōsan!” kvider jag. Det gör ganska ont när han klämmer mina små bröst. Han grymtar och makar sig tillrätta. Det svullna ollonet pressar sig in och följs av den feta kuken. Det var ett tag sen jag haft sex så nu känns verkligen jättekukens påhälsning. Otōsan plöjer sig in, lyfter mig i sina starka armar så jag tvingas slänga armarna om hans nacke medan han stöter och bökar. Han känns i hela mig, bultar och ömmar, även om fittsaften flödar. Han är så stor! Jag har aldrig varit så här kåt tidigare. Tagen av en flintskallig samuraj med hårigt bröst och jättekuk. Det här känns förbjudet, spännande! Han ska ju liksom vara min beskyddare här i främmande land, en … pappa av något slag. Och att vi måste använda enbart kroppsspråk för att förstå varandra är också eggande.

Jag protesterar inte när han slänger runt mig, lyfter upp min rumpa mot sig och tränger in bakifrån. Jag har aldrig föredragit missionärsställning, utan måste nästan alltid rida eller tas bakifrån för att komma. Han är snabb och hård, knullar mig frenetiskt så jag måste ta ordentligt spjärn med händerna mot madrassen för att inte knuffas in i väggen. Jag börjar skrika vid varje kraftig stöt. Glasögonen, som redan hamnat på sniskan, far av.

”Momo, baby”, säger han och sliter mig i håret.

”Otōsan”, svarar jag halvskrikande. ”Dōzo.” Pappa, snälla. Jag har inte lekt just den här leken tidigare, men jag har rollspelat. Fast aldrig med en sån övertygande dominant.

Otōsans kraftiga kropp blir ännu varmare bakom mig och han andas häftigare, grymtningarna stegras och plötsligt vill jag inte att han ska komma. Men det gör han, sprutar långt upp i mig och kramar skinkorna så jag dagen efter fått blåmärken efter hans fingrar. Att jag inte ville han skulle komma i mig har inget att göra med att jag var rädd för att bli med barn. Jag käkade p-piller då. Jag har bara svårt för killar som kommer högljutt, men det gjorde inte Otōsan. Han utstötte ett upphetsande gutturalt ljud.

Efteråt ligger han en stund och pratar med mig, men jag förstår inte mycket, men det är klart att han vill checka så jag mår bra. När jag hälsar honom: ”Arigatō”, reser han sig och låter mig sova ifred.






*Oj! Märker att det här hotar att bli ganska långt. Hur det kan bli när man hälsar på gamla minnen. Därför bryter jag här ...*

Skicka ett privat meddelande till Momo_JJ

Votes: 582

Vad tyckte du om min sexnovell?

Klicka på en stjärna för att sätta betyg

Vill du sätta fler typer av betyg för denna sexnovell?
Hur var språk, stavning och styckesindelning?Votes: 32
Hur gillade du ämnesvalet?Votes: 20
Skulle du velat vara med om det på riktigt?Votes: 21
Hur uppkåtande var novellen?Votes: 25
Visa nästa sexnovell:

Av alla sexnoveller | I samma kategori | Startsidan

Visa alla sexnoveller (2) från Momo_JJ

Denna sexnovell har (0) kommentarer:

Skriv en kommentar | Regler


Läs våra uppdaterade Regler för kommentarer.

Upp


Slumpade sexnoveller

Billigt sex

Mimmi, en tjej på 16 år vill ha mer pengar. Hon prövar alla möjliga sätt men inget passar. Då får hon idén att sälja sex. Hennes kompis brumar ju betala…
2012-11-30 Läs hela

Lena fick inte nog

Lena, 58 år, tröttnar på 50-årsfesten hos väninnan och beger sig hemmåt. Hon överraskas av ett störtregn och får lift av fyra unga killar. Hon ber dem…
2010-10-25 Läs hela

Slumpade Sexklubben

Min Familj

Den här morgonen vaknade jag med ett stånd som skulle få Ricky Brusch att pilla sig i stjärten av avund! Någonstans där under täcket fanns mina testiklar,…
2010-03-02 Läs hela

Healing morsan och jag.

Den här novellen handlar om mig och min mor och hur vi trotsade tabugränsen och hade ljuvt sex med varandra. Detta har alltså hänt på riktigt, detta är…
2012-11-28 Läs hela

King

Jag reste mig, King fortsatte slicka min kuk, och hans långa tunga gled längs med. Jag älskade det, var så kåt och kände mig så snuskig på samma gång av…
2008-10-29 Läs hela

Allt för Billy

Den 66-åriga Elsie Jönssons ansiktsuttryck avslöjade hur häpen kvinnan var när hon förstod vad hennes dotterson Billy hade i åtanke. Ändå kände hon i sitt…
2016-11-18 Läs hela


Nytt på Sexhistorier.se

Bloggen